Först till kvarn

Första, andra, tredje - sålt till herrn därborta i hörnet!

Jag har aldrig varit på auktion, men jag skulle gärna besöka en. Gärna en där i fjärran Norrland där man kan göra fina möbelfynd. Eller vilka fina fynd som helst. Kanske kunde man fynda en bättre samtid? Eller ett nytt liv? Att ge bort som present, eller unna sig själv när man tycker att man gjort sig förtjänt.

Jag bjuder gärna ut mitt liv till högstbjudande. Eller till vem som helst för den sakens skull. Det är ingen som kommer att vilja ha det ändå. Och jag fattar. Jag vill inte heller ha det.

Gnäll på lagom, kan ni för all del säga. Då ber jag er återkomma när ni har släpat er runt i mina nedhasade raggsockor ett tag, så får vi se om ni tycker att jag bara gnäller.

Och som om det inte vore nog med de där raggsockorna som konstant korvar sig runt mina fötter, så är de skor jag fått att bära både två och tre nummer för stora. Jag är inte på långa vägar redo för det som är min verklighet. Jag är alldeles för liten och rädd och oförberedd. T.ex: hur handskas man med vetskapen om att den viktigaste människan i ens liv hela tiden lider, mer eller mindre? Kan någon tala om det för mig, så att jag vet hur jag ska göra?

Första, andra, tredje - såld?