Mardröm

Allt var en ond dröm. Allt var en ond dröm. Allt var en ond dröm. Det går över. Det går över. Det går över.

De hemska mardrömmarna har återvänt. Igen. Sådär fula och ångestladdade som man tycker att bara mardrömmar kan bli. Heartache, rejection, pain. Ständigt återkommande teman, tillsammans med nattsvarta skogar och krigsvisioner i gråskala där jag blir jagad av någon med gevär, ofta upp på ett tak.

Men verkligheten är ändå värre. Inte bara för att den är just verklig, utan för att det som händer där är ännu mera hemskt.

Och jag hoppas intensivt att allt ska visa sig vara en mardröm, att när jag vaknar blir allt bra igen.

Men, nej. Den verkliga mardrömmen börjar när jag vaknar.