21 October 2010

Deckare

Alla skriver deckare nuförtiden. Åtminstone alla som är något. Har man en gång blivit fångad på bild då man petar sig i näsan, ja då måste man skriva en deckare. Sedan är det också nödvändigt att denna deckare hårdlanseras med tusen affischer i tunnelbanan. Det bara är så det måste vara.

Jag har varit i TV några gånger, och i radio och i tidningar - måste jag skriva en deckare nu? Eller kommer någon att spökskriva den åt mig? Kommer någon ringa upp mig snart? Är det så att alla får en egen spökskrivare? Hur funkar detta? Är den redan färdigskriven när de ringer, eller gör vi tillsammans upp vad den skall handla om? Och i så fall, vad skall min deckare handla om? Finns det någon smart och skojig namngenerator på internet som hittar på namnet på min deckares huvudperson, eller är det en sådan grej jag måste hitta på för egen maskin? Så många frågor!

Jag undrar också vem som läser alla dessa deckare. Jag har inte läst någon. Förutom gamla Agatha Christie-klassiker förstås, men det är inte samma sak. De handlar mest om en liten belgisk gubbe med lustig mustasch och lite exotisk accent. Från vad jag har hört är det inte riktigt vad de moderna svenska deckarna handlar om.

Från vad jag har sett i filmatiseringar av dessa böcker (oftast i helkackiga tevefilmsversioner på söndagskvällarna i TV4) är huvudpersonen oftast en kriminalkommisarie, eller åtminstone utredande polis av något slag, eller en journalist, med lite lagom mycket humör och vissa svårigheter med privata relationer. Och behöver jag säga att han är en man? Jag tror att det är lag på detta att deckarens huvudperson skall vara en lite sliten manlig polis, eller en kvällstidningsjournalist. Detta har jag dock inte lyckats få bekräftat. Ibland är det kanske ändå en kvinna som har huvudrollen, och då är hon svinsmart med datorer och sådant genusöverskridande, helt enkelt representerar hon inte några klassiskt kvinnliga ideal, och man vill nog inte ligga med henne för hon är för ilsk och har för mycket egen vilja.

Vem är det som läser? Alla uppenbarligen, men vilka är dessa alla? Är det de som är verklighetens folk? De som knegar på, kommer hem till radhuset (som är deras dröm och som de ägnar semestern åt att renovera) och steker falukorv till ungarna och sedan, när det är dags att lägga sig, läser några sidor i en svensk deckare? För det är väl de som är verklighetens folk? Ja, så tror jag att det är: verklighetens folk är de som läser ett par stabila svenska deckare per år. Jag är bara en overklig kultursnobb på vänsterkanten som inte har förstått mig på vanligt hederligt folk.

Mais non! Nu får detta funderande upphöra. Det är hög tid att sätta igång att producera. Vi deckarförfattare måste klämma ur oss böcker på löpande band, helst en per 500 dagar eller så. Så det är bara att köra. Sen kan jag skaka rumpa på firmafesten med Leif GW Person, Camilla Läckberg och Thomas Bodström. Det ser jag fram emot!

No comments:

Post a Comment